Gröna tips

Här ger vår trädgårdsmästare Inga Nilsson användbara gröna tips!

Hög tid att planera och plantera för en blommande vår!

Lite allmänt om lökar & knölar: Knöl eller lök? Om man delar en knöl så ser man att den är massiv. En lök består däremot av lökfjäll som ligger på varandra i olika lager. Fast om det är det ena eller det andra behöver man egentligen inte bry sig om, om man inte vill.

September/oktober är bra planteringsmånader för lökar och knölar som ska blomma till våren. Tulpaner kan man dock peta ner så länge marken är ofrusen. Lökar och knölar vill ha väldränerad jord där vatten inte står kvar vare sig vinter eller sommar. Däremot vill de flesta ha det fuktigt på våren och det får de oftast automatiskt, i och med snösmältningen. De som blommar senare på våren kan man ibland behöva vattna. Det beror förstås på var de står. Glöm heller inte att vattna i samband med planteringen! Det är mycket viktigt så att de kommer igång och bildar rötter innan vintern. Första året finns redan all näring som behövs inne i löken eller knölen (men det skadar inte med lite extra). Och inför kommande år bör man absolut tillsätta extra näring om man vill ha en fin fortsatt blomning.

Ett annat sätt att plantera lök och knölväxter är att köpa dem i kruka på våren, och sen plantera ut dem i trädgården genast eller när de vissnat ner - då är de också på plats inför nästa år. Du kan också förvara dem torrt i vissnat tillstånd och plantera ut till hösten.

Lökar som blommar redan i höst

Septemberkrokus - Crocus kotschyanus. Höstkrokus - Crocusspeciosus. När man pratar om krokus så tänker man nästan alltid på vårblommor, eller hur. Men i början av september kan man ibland hitta septemberkrokus och höstkrokus i butiken. Vill man att de ska blomma redan samma höst så gäller det att plantera dem genast. Sätt dem gärna lite skyddat, för båda lägger sig lätt ner i regn och blåst eftersom de inte har något stöd av bladen som inte kommer förrän till våren.

Tidlösa – Colchicu autumnale. Allt ovanstående gäller också för tidlösa - Colchicum autumnale och andra tidlösor (i sorter och hybrider). Tänk på att tidlösa är giftig!

Snödroppe – Galanthus trivs bäst i halvskugga, men sol och skugga fungerar också. De vill inte heller ligga för länge i butiken före plantering. Ett mycket lätt sätt att plantera snödroppar är att köpa dem i kruka på våren och sedan plantera ut det hela i trädgården, direkt eller när de blommat över. Etablerade bestånd sprider sig både med sidolökar och frön.

Krokus – Crocus. Vill helst stå soligt, gärna i gräsmattan. Plantera i grupper så att de syns bra. När sedan klungorna blir för täta är det bara att gräva upp och flytta några av dem till en annan plats och snart är hela gräsmattan full. Vårkrokus - Crocus vernus är bara en av alla krokusarter som finns, plus sorter och hybrider.

Snöklocka – Leucojum. Den som blommar tidigt på våren heter Leucojum vernum, kallas också klosterlilja och blir ca 20 cm hög med en eller två blommor per stjälk. Sommarsnöklocka - Leucojum aestivum blommar sen vår eller tidig sommar och är mer robust. Sorten ’Gravetye’ blir 50 cm och har många blommor per stjälk.


Blåstjärna & Vårstjärna – Scilla. Rysk blåstjärna - Scilla siberica är den art som blommar och sprider sig som bara den i gräsmattor och parker. Blåstjärna finns också i andra färger och förväxlas då ibland med vårstjärna (som först också hette Scilla men sedan Chionodoxa men som nu åter anses vara en Scilla). Tidigare Chionodoxa forbesii heter alltså nu Scilla forbesii. Det finns också många andra blåstjärnor och vårstjärnor.

Pärlhyacint – Muscari. Den art som var vanligast förr var Muscari botryoides. En som är vanlig i dag är armenisk pärlhyacint - Muscari armeniacum. Båda sprider sig bra.

 

Narciss – Narcissus Narcisserna är i dag indelade i 13 grupper. De 12 första grupperna innehåller bara sorter och den sista gruppen består av alla vilda arter och naturliga hybrider. Kännetecken för påskliljan - Narcissus pseudonarcissus är att trumpeten är lika lång som, eller längre än, kalkbladens bredd. Hos pingstliljan – Narcissus poeticus är den skålformade bikronan väldigt kort, ca 3-5 mm. Stjärnnarcisser – Narcissus x incomparabilis är korsningar mellan påsk- och pingstliljor och har en trumpet som i storlek är något mellan påskliljans trumpet och pingstliljans bikrona. De kallas i dagligt tal ofta för påskliljor de också. Ja, det finns som sagt väldigt många olika narcisser.
Sol- halvskugga, men flera narcisser klarar också skugga. Harar och rådjur gillar inte narcisser. Och det är ju bra!

Allium (samma släkte som vår vanliga matlök) gillas inte heller av harar och rådjur. Det sägs att sorkarna inte vill ha dem heller, men det kan man inte vara säker på. Finns i många olika arter från låga till riktigt höga. Planteras helst i september, men oktober går också. Nackdelen med Allium är att bladen ofta är som gulast och fulast när blommorna är som vackrast.

Tulpaner – Tulipa. Det finns många vilda arter av tulpaner och dessutom hur många hybrider och sorter som helst. Till och med i Sverige (på några få platser) finns två vilda arter; Tulipa sylvestris och Tulipa sprengeri. Som jag skrev i ”Allmänt om lökar & knölar” så kan man plantera tulpaner ganska sent. Det beror på att de är så snabba på att bilda rötter. Men bäst är det förstås om de kommer i backen så tidigt som möjligt! Tänk gärna på att plantera både tidiga, mellantidiga och sena sorter, så att du får en så lång tulpanblomning som möjligt.

Hyacint – Hyacinthus orientalis. Många tänker inte på att hyacinter är bra vårblommor utan ser dem mer som julblommor för inomhusbruk. De blommar i april/maj och både lyser upp och doftar gott. Efter första året förändras beståndet och de består framöver av flera stänglar men med färre blommor på varje stängel.

    

Tvätt i ljummet såpavatten.             Nyttodjuren placeras ut.                  Bladlöss i mängder.

Bekämpa bladlöss naturligt istället för med gifter

28 juni
Det sista jag gjorde före sommarledigheten var att placera ut några små rovdjur i växthuset som vi har ute vid Framtidslägenheten. Det hade blivit väldigt varmt och fuktigt därinne pga att dörren hålls stängd när vi inte är där. Luftningen genom takluckorna är inte nog och vad händer då? Jo lössen förökar sig med en vidunderlig hastighet! När man inte kan hejda angreppen genom att duscha och klämma de små liven, återstår att gå lite mer militant tillväga. Sagt och gjort; två olika typer av så kallade predatorer skickades efter (en predator är ett djur som jagar och äter ett annat djur, dött eller levande). I växthussammanhang kallas de för nyttodjur. Eftersom det var bladlöss som skulle bekämpas införskaffades bladlusgallmyggor och bladlusgallsteklar. En gallmygga jobbar genom att dess larv smyger sig på en bladlus och injicerar ett gift i den. Sedan ”suger den ut” lusen och eftersom ingen av de andra lössen märker något så det är bara att fortsätta kalaset mot nästa... och nästa... och nästa. Bladlusgallsteklarna går tillväga på ett annat sätt; nämligen genom att lägg ett ägg inne i bladlusen. Efter 5 dagar dör lusen och förvandlas till en kokong där en ny gallstekel utvecklas. Efter ca 14 dagar kryper gallstekeln ut och är då redo att lägga ett nytt ägg i en ny bladlus osv.

 

 

 

 

 

 

 

Krokus - Säkra våren och plantera ett kärt vårtecken redan nu.

Ta hand om dina lökar

Benmjöl är ett bra gödningsmedel, och man kan som sagt även ge en dos redan vid planteringen (i botten på gropen). Följ mängdangivelserna på paketet. När det första gröna tittar upp kan man också (om man vet med sig att jorden är näringsfattig) strö ut lite blodmjöl, mylla försiktigt ner det runt om, akta så det inte hamnar på det gröna för då kan man i stället orsaka mögel-angrepp. Spara stänglar och blad på alla knöl- och lökväxter tills de har gulnat och näringen har gått tillbaka ner i löken. Klipp däremot genast bort själva blomman när den blommat över. Anledningen är den samma; att näringen som går åt till att bilda frö hellre ska gå tillbaka ner i löken. (Vill du ha fröbildning ska förstås blomman sparas). Att klippa bort blommorna gäller de knöl- och lökväxter som har lite större blommor, exempelvis tulpaner och narcisser. Man behöver inte krypa på knä för krokus och snödroppar, men klipp däremot inte gräsmattan förrän bladen har stått ett bra tag. Ett riktmärke när det gäller planteringsdjup, är att gräva hålet 2 – 3 gånger lökens storlek.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad behöver växterna?

Oavsett vad och hur du odlar måste du tillgodose växternas behov, för att få ett bra resultat. Förutom värme, ljus, syre, vatten och något att fästa sina rötter i så behöver de, precis som allt annat levande, näring för att må bra. Med lagom mängd och rätt sort får vi vackra och friska växter. Naturligtvis måste vi också undvika gifter i våra odlingar. De ämnen som växterna behöver tar de upp från jorden och dessa ämnen behöver sedan föras tillbaka. Det är det vi gör när vi gödslar jorden.

För att få en jämn tillförsel och för att undvika överdosering är det bra att välja långtidsverkande jordförbättrings- och gödselmedel. Det finns många olika sorter av färdigblandad gödsel i både flytande och fast form att välja mellan. Handelsgödsel eller naturlig gödsel, vilket är bäst? Själv väljer jag bara naturliga medel, och helst kravgodkända för att vara så snäll mot mig själv och naturen som möjligt. Här följer några av de vanligaste gödnings- och jordförbättringsmedlen och några som du kanske inte har hört talas om.

 

Brunnen kogödsel är fantastiskt bra.

 

Brunnen (dvs. komposterad) häst- eller kogödsel: är fantastiskt bra för att den ger både näring och struktur.

Hönsgödsel: kväverikt och snabbverkande, kan vara bra komplettering till växter som behöver mycket näring. Varning för överdosering. Får inte ges på sensommar/höst. 

Blodmjöl och hornmjöl: båda är kväverika och snabbverkande. Varning för överdosering. Kan bl.a. vara bra till blomsterlökar. Gödsla då så snart det gröna sticker upp ur marken, men var försiktig, gödsla bara runt det som kommit upp, inte på det gröna som annars kan drabbas av mögel.

Aska: innehåller mycket kalium som är bra för blom- och fruktbildning och för växternas övervintrings-förmåga. Överdosering kan ge magnesiumbrist.

Benmjöl: innehåller mycket fosfor som gynnar rottillväxt, blombildning, fruktsättning och mognad. Används t.ex. vid plantering av blomsterlök. Innehåller också mycket kväve men släpper ifrån sig det långsamt och är därför ett långtidsverkande medel.

Effektiva mikroorganismer (EM): används i köks-kompostering, ekologiskt jordbruk, vattenrening m.m.

Dolomitkalk: innehåller både kalk och magnesium. Naturlig och bra när man vill höja ph-värdet.

Rhododendrongödsel: det finns växter som trivs med ett lågt ph-värde, s.k. surjordsväxter som Rhododendron, blåbär m.fl. (Att de kallas surjordsväxter har alltså inget med blöt jord att göra). Dessa trivs i okalkad torv eller färdigblandad s.k. rhododendronjord och när det gäller gödningen är det lättast att köpa rhododendron- eller surjordsgödsel, som är särskilt anpassade för dessa.

Vanlig kompost: är användbart för att det ger en bra struktur på jorden men ger oftast inte så mycket näring. (Jämför med bokaschikompost).

Foto: Johannes Wätterbäck

Bokashikompostering: Bokashi är en form av snabbkompostering, där bl.a. EM används. Med hjälp av nyttiga svampar och bakterier omvandlas matrester till värdefull jordförbättring. Matavfallet behöver inte samlas in och transporteras bort utan kan användas nästan direkt, i odling på den plats där matavfallet uppstod. Flera försök pågår, bl.a. har Ikea och Hälsingborgskommun ett komposterings/ odlings-samarbete på gång med boende i Hälsingborg. Mimer kommer att prova metoden i liten skala tillsammans med några hyresgäster.

Algomin: är ett produktnamn. Gödningen finns i olika utföranden t.ex. ”kravgodkänd”, ”gräsmattegödsel”, ”trädgårdsgödsel”, alla är baserade på alger och mineralrika.

Stenmjöl: är precis som det låter finfördelat stenmaterial som tillför mineraler. Finns numera att köpa i affär men är dyrt. Ibland kan man komma över det vid olika former av borrning till bergvärme vägarbeten m.m. till mycket bättre priser. (Används alltid i den organisk-biologiska odlingen.)

Biokol: håller kvar kolet i bunden form i flera tusen år (utsläppen av växthusgaser minskar). Samtidigt förbättrar användandet av biokol odlingsjorden. Biokol ökar förmågan att binda vatten och näringsämnen (men inte hårdare än att de kan tas upp av växterna) jorden blir lucker, lättarbetad och gynnsam för rotutvecklingen, mikroorganismer, maskar och annat gynnas och forskningen visar på kraftigt ökade skördar.

Foto: Johannes Wätterbäck

Gräsklipp: att täcka med gräs runt plantorna i land eller rabatt tillför både näring (mycket kväve) och håller fukten bra. Men det måste vara rejält med gräsklipp, cirka 5 cm. Besväras man av sniglar är det dock ingen lysande idé!

 

Behöver jag göra något med gräsmattan?

En etablerad gräsmatta tål ganska mycket torka. Är den nyanlagd ska du däremot se till att hålla den fuktig tills den har tagit sig. Ett tips är då att täcka den med en lätt s.k. odlingsduk, både för att hålla fukten och för att hindra fåglarna från att äta upp dina frön. Är jorden näringsfattig, så kan gräsmattan behöva gödslas 3 gånger per år. Använd gräsmattegödsel och följ doseringen på påsen. Är den mossig så är det ofta ett tecken på att det fattas näring. Att använda mossrivare är inget bra alternativ, eftersom det sönderdelar och därmed förökar mossan i stället.

Häcken då?

Utgör din häck gräns mellan din uteplats och allmänt område gäller regeln att hyresgästen sköter insida och Mimer sköter ovansida och utsida. (Obs. Detta är grundregeln, men på några ställen t.ex. Trädgårdsstaden Hemdal och Bo Klok gäller att hyresgästen själv sköter hela häcken, alltså även sidan ut mot gatan). Är häcken tät och fin är det sommarklippning som gäller, en eller två gånger per år, beroende på hur snabbväxande den är. Behöver man göra en rejäl justering (om den är gammal, otät, risig och ful) klipps den i februari/mars, dvs. innan årets knoppar börjat slå ut. Ibland måste vi då ta ner den ända till ca. 10-20 cm från backen, men inte alltid. Mimer avgör vad som ska göras och i dessa fall klipper våra entreprenörer alltså hela häcken, tills den återfått rätt höjd och form igen. Det finns buskar och träd som inte får klippas på vårvintern (ex.v. avenbok, alla former av lönn, alla former av körsbär) dessa klipps i stället under juli/augusti/september. Tänk också på att alla häckar inte ska formklippas. Många häckar är finast om de får växa fritt. Friväxande häckar håller man friska och fina genom att då och då ta bort några av de äldsta grenarna. Även detta är bra att göra i feb/mars, då ser du lätt vilka grenar som är gamla. Är du osäker på vad du har prata med Mimers trädgårdsmästare eller kvartersvärd.


Och buskarna?

För buskar gäller i princip samma som för häckar. De flesta buskar inne på uteplatserna är friväxande, då behöver du bara ta bort några av de äldsta grenarna då och då, så att det successivt kommer nya fina. (se ovan). Man brukar se på dem om det fattas näring. Står de så de kan sträcka ut sina rötter brukar de vara rätt duktiga på att ta vad de vill ha. Om du vill gödsla, tänk på att rötterna som suger näring inte finns invid stammen utan längre bort.

 

Mimer sköter om alla träd. Man får alltså inte själv såga eller klippa i träden, inte ens enstaka grenar! Fråga oss om du har funderingar om dessa.